Turkiet 27/6-13/7-10 polatli



I sommras var vi och hälsa på familjen och det var andra gången för mig som jag träffa dem men första gången för vår dotter.
Planet lyfte 01.50 på morgonen och landade i istanbul 05.30 nästa flyg som vi skulle ta gick inte förrän 09.00 och landa i ankara 10.30 kl 11.00 söndagen den 27 juni var vi frame varmt var det och trött var man tur att det finns så snälla människor som hjälper en =0) först fick jag hjälp av mamma till tåget i svågetorp på tåget var där en man som också skulle flyga och han hjälpte mig med mina väskor av från tåget och till terminalen så snällt på kastrup flygterminal fick jag inte hjälp med vagnen utan fick kämpa för att få ihop den och med en bebis på magen inte alls lätt och den personalen som stod innanför han bara titta på och har mage att be mig vända på vagnen inte alls lätt och han såg att man hade problem dessutom var han svensk jag fråga om han kunde hjälpa mig men när då det kunde han inte... Det var precis ingen kö där man lämna vagnen bara jag blir så arg....
På flygplanen fick jag sitta med en jätte trevlig man från turkiet men som bott i danmark i 15 år han skulle till ett ställe i turkiet nära istanbul där hans son skulle spela fotboll. Han berätta för mig att han ägde en resturang i danmark och köhn och jag var väldigt välkomen att hälsa på där. Han tyckte om min dotter skönt att man fick en så snäll person när vi landade hjälpte han mig på flygplatsen och berätta var jag skulle och så han tog min väska så jag fick det lite lättare han vänta på mig han och hans son tack för hjälpen det gjorde min flygresa så mycket bättre. Efter första passkontrollen kom vi ifrån varandra vi skulle inte på samma ställe och min dotter behövdes byta på...I Istanbul blev jag och min dotter fotograferade av en vakt som var fasinerad över min dotter de tyckte hon var så söt =0)
När flyget gick mot ankara så sov Ellenora vidare igen hon somna varje gång planet starta och var i luften så härligt att hon inte blev ledsen men sista flygresan var dryg man var varm trött och hungrig.
När vi landat i ankara så gick jag ner för att ta väskan och vagnen där var det yttligare snälla personer som hjälpte mig och visa mig var vagnen skulle hämtas kvinnor som själv hade bebisar. Det trodde jag också var från turkiet så de prata turkiska med mig men jag sa tyvärr jag förstår inte då fråga dem var man kom ifrån och de svara aha och prata danska med en istället... På flygplatsen ringde Ellenoras pappa hela tiden fråga var vi var om vi var i ankara och vilken utgång vi kommer ut från så sa jag hur ska jag veta det de stod bara nr på var väskorna kom. men det räckte för han då viste han var vi fanns. Han fick inte komma in till oss så ja jag fick krongla med vagnen igen men det var lättare då man fick den till sig och han satte upp den till mig... När vi kom ut så var hennes pappa så glad och så lycklig att vi äntligen var där och jag var trött och gnällig och jätte hungrig vi fick ingen mat på planet så men det var nog för att vi åkte med pegasus men han vi satt först med han bjöd mig på kaffe tur det....

Utanför terminalen och på väg hem till Farmor. Trötta men glad att äntligen vara framme.
Lite nervös på att träffa familjen igen och roligt. Och få se den nya medlemen i familjen som hade fötts för en månad sen och är Yildirims storasysters tredje barnbarn.Den Lilla flickan Yildirims storsysters barnbarn , Ellenora och Yildirim (mario Ellenoras pappa)

Där vi sov och bodde.
När vi var framme väntade Ellenoras farmor och halvsyskonGamze Duran Jag Ellenora Farmor

De var jätte nyfikna på att se Ellenora och få hålla henne och leka med henne. Hon blev väldigt omtyckt i familjen och vi haden en bra stund i turkiet... Dagen efter vi hade kommit fylde Ellenoras halvbror år och det blev en liten fest för honom. Dem som var där var Yildirims (marios) Tvås systrar med deras barn hans brors fru och deras två barn så det var ett härligt gäng i ett trångt rum hehe...
Härlig god choklad tårta var det mums men väldigt mäktig och de ville vara snäll och gav mig en stor bit haha tvinga i mig tårtan för deras skull.

Varje dag gick vi en runda ner mot centrum och in på han kusins cafe och om vi inte gick dit giv vi till parken som tillhörde det kaffet härliga människor var där och ja Gamze Ellenoras halvsyster körde bil med Ellenora hon var så stolt över sin lilla halvsyster och ville gärna visa henne för alla hennes halvbror var lika dan han ville köra henne i vagnen och han ville hålla i henne och leka med henne så varje morgon som Ellenora vakna kom de in och tog henne för de ville leka med henne då och de hade väntat på att hon skulle vakna..

Vi åkte även ut en tur till huvudstaden ankara för att gå på ett shoping center det började med buss tur från polatli
.
till ankara. Ellenoras pappa var lite nervös för hur det skulle gå på bussen men bussturen gick hur bra som hälst. Sen vidare med tåg i tunnelbana för att komma in till centrum färden på tåget var väldigt spännande inte alls som här och det gick fort mellan stationeneran.

Detta var shopingcentret vi var inne i jätte fint var det=0)...

Ofta var vi och hälsa på hans systrar öven någon gång hos hans bror men inte lika ofta som hos lilla syster hans och alla var glada för min lilla ängel. Vi gick en dag till marknaden som fanns inne i stan i polatli där vi träffa några kvinnor som gärna ville hålla i Ellenora och de hälde lite vatten på henne eftersom hon var jätte varm och det var varmt ute damorna är från Yildirims (mario) hem by och någon släkting till honom kommer inte håg om vad de var till honom så svårt att hålla reda på alla ju hehe..

På marknaden fick Ellenora klappa i en orange kyckling den var så söt jag höll den framför henne och hon tog försiktigt på den .
Vi träffade så många härliga personer i turkiet skulle gärna vilja visa alla men det är ju svårt..
Ett ställe som Yildirim (mario) visade mig första gången fick jag se denna gång också...Det är ett militär museum och många historiska saker berättades där och det var på engelska jippi =0) tur för mig så man förstod vad allt var..
In centrum in polatli

Yildirim gav mig en vacker ros ett halsband han trodde jag sa att jag ville ha haha nej inte det var de inte stackaren det halsband med öronhänge och ring är mer för barn jag bara undra vad det kosta och han fråga om jag tyckte om det jag svara då nej men han som vanligt missförstod mig och trodde jag gilla det och köpte det åt mig men fick även en härlig doftande perfym som var hjärtformat ja det var boxen där smyckena la också tyckte lite synd om honom han ansträngde sig för att ge mig något fint så blev det fel:)...
Han tog även ut mig och barnen på en fin resturang.

På helgen var vi på ett bröllop men det började regna så vi han knappt vara där mer än några minuter attans.
Sista kvällen i turkiet var jag Ellenora och Yildirim (mario) i parken och tog det lugnt vi drack çay (te) och åt lite glass till det även så fick jag en frukt dryck som jag fick smak på...Det var väldigt varmt och Ellenora somna i mitt knä på gräsmatan.
Det jag sakna var havet eller en svalkande pool pga 37 graders värme som vi hade varje dag, men även min familj sakna man ju också någon att prata med på sitt eget språk.

Sista dagen kom och det var många som ville ta farväl av oss Ellenoras halvsyster blev lite ledsen när vi åkte hon undra när hon fick se oss igen och tyckte det var jobbigt...Jag med min dotter =0)Gamze(halvsyster) och Ellenora Yildirims lilla syster och hennes tre barn.
Duran(halvbror) och Ellenora
Farmor Elif, Gamze Yildirims stora syster, Ellenora, hans brorsfru och deras dotter.
Samed Yildirims brors son.
Yildirims brors dotter och Ellenora
Ellenoras farmor och fabror Aziz..
Alla var där utom Aziz Ellenoras fabror som jobbade den dagen det kändes skönt att man skulle åka hem men samtidigt lite sorligt.Hennes pappa följde med oss till flygplatsen och vänta tills flyget åkte....
Det var den 13 juli kl 20.00 och mitt flyg gick 22.10 frame i köpenhamn kl 01.50. flygresan hem gick lite si och så. Fast vi fick ha vagnen ända fram till planet till skillnad från köpenhamn och det var en lättnad dessutom kunde jag få vagnen direkt när jag gick av men glömde bort det då vi hade landat. Ellenora hade varit ledsen väldigt ledsen på terminalen och på bussen. Inget hjälpte försökte trösta henne ge henne mat och byta blöja på henne men nej hon va ledsen helt enkelt skämdes lite att jag kunde inte trösta mitt älskade barn ,men när vi väl var på plandet och det började rulla somna hon och hon var det ända barn som sov vi åkte hem med Turkish airlains och fick mat på flygplanet tur var det man var hungri och törstig och sen pluset var jag hade tre sätten för mig själv så jag satt ganska bra. Hemma i köpenhamn väntade Mamma och Erika på oss de var så härligt att se dem och de var jätte glada att se oss igen trött va man och extra packning hade man då Ellenora hade fått en gå stol av sin pappa i turkiet jippi och jag fick ett sängöverkass. Ja var glad att vara hemma samtidigt som man sakna dem lite. När jag väl vara hemma somna man direkt vi sov hos min mamma skönt. Så det var mitt och Ellenoras äventyr i sommras !!!

Norge, Bergen

Var i norge bergen 2009-03-23 och stannade till den 29 mars 2009. Åkte till norge för att komma hemifrån ett tag och för att få lite semester. Min dotters pappa bor i norge bergen han har visum där är ursprunglingen från turkiet. Vi träffades året innan den 23/5-2008.
Han kom till bussen som jag åkte med och visade var mitt hotel låg. Det låg inne vid hamnen väldigt fint var det och mysigt.
bilden är tagen på mitt hotelrum och detta är Yildirim men han kallas för Mario.

Det var väldigt härlig omgivning och natur var mycket ute och gick maten var väldigt dyr så jag köpte frukt och i bland blev det kebabrulle som kosta normalpris åt en gång ute på resturang kina resturang vilket kosta 299 kr norska svin dyrt men det var det värt..
Gick på mini zoo med djur från havet älskar ju djur så det var inget snack om det.

Yildirim gick på kurser så man var ganska mycket ensam men han kom då han hade lunch och sluta ibland kom han innan han började på morgonen. Trivdes att vara själv hade ingen plan på att han skulle hålla mig sällskap men han ville vara snäll.
Vi prata en hel del om det som varit och vi rede ut det mesta och det kändes jätte bra efteråt och hemresan och hemma igen då mådde jag betydligt bättre än vad jag hade gjort innan resans gång.Yildirim följde mig till busen och såg till att jag hann med den för hans del kändes det nog ganska tungt att man åkte. Ser ut så iallafall.

RSS 2.0