Äntligen

Fick bilen hade en jätte trevlig pratstund med mekanikern blev inte så dyrt som jag trodde skönt att något är bra i ens liv ialla fall... Och dessutom blev man hembjuden på kvälls middag av min syster som hade gjort en väldigt god lasagnen...
Fast ändå känner jag en ensamhet vet att många av mina vänner jobbar och är trötta på kvällen men ibland känns det som de undviker en istället hmm vet ej hur man ska tolka det hela....
Tänkte göra samma sak som andra gör emot mig!!!!
Om man gjort sina vänner något så hoppas jag att de kan tala om det för mig för som sagt är jag känner mig väldigt ensam.....

Ja jag är gnällig och jag har rätt att vara det nej livet är inte alltid rättvist jag vet men är trött på att det hela tiden ska gå åt skogen med allt när ska min lycka komma när ska min lycka ske det undrar jag verkligen

Känslor förstår mig inte på dem


Idag har jag en känsla av sorg ilska och ensamhet känns som man inte riktigt betyder något vet att jag gör det och att jag betyder något för Ellenora och min familj men trotts det kan man känna som man känner.
Jag önska att folk inte såg det som ett problem att man har barn och att man måste ha med sig barnet var man än går för att man inte bor ihop med barnets pappa och dessutom som i mitt fall han bor inte i sverige och det känns tufft för jag får ta allt själv.
Men ibland skulle det vara skönt om man skulle kunna gå ner till tvättstugan utan att behöva ta med min dotter och ibland önska jag att jag kunde gå på bio och se en film har gjort det två gånger i år mamma ställde klart upp och tog hand om min dotter och det är jag glad för...
Jag vet inte hur jag ska förklara allt men som sagt det är inte lätt att vara ensam det är det verkligen inte man klarar det men som jag vet att jag snart ska börja jobba igen och det känns tufft måste anpassa tiderna så att jag kan ta hand om Ellenora med fast svårt då man jobbar kväll och det finns ju inget dagis öppet då och även helger hmm hur gör jag vad gör jag vet att mamma ställer upp men man känner som om det igentligen ska vara mitt ansvar och se till att det parerar och sen hade det känns bra om hennes pappa bodde i svergie istället då kunde han ta henne trotts allt hennes pappa och hans ansvar med varför ska jag vara ensam om detta ???
Ja han vill men det är visum han väntar på sen så hahhahahaha skratt retande eller'
Är så trött på att höra att snart snart har jag nog fått det snart hoppas jag osv ......

Ta tummen ur röven  och kom istället fixa det i sverige gggggggggggrrrrrrrrrrrr svårt att fatta och klart jag e dum i huvudet som inte vet hur det fungerar nej då bara lysna på alla andra jag begriper ändå inget jaja blabla bla
lite struntprat ifrån mig och lite klagan så ja!!!!!!!!!

Funderar på att flytta långt ifrån allt men vad hjälper det man måste ändå ha jobb och hitta dagis som passar och framför allt pengar till mat och annat nödvändigt...

Bil f*n

Jaha då ringde man bilverkstaden och fick en ny tid till att fixa resten av felen på bilen jippi jag älskar det verkligen kommer att gå på ca 7500 eller mer får se slut summan men det är saker som måste göras och jag har redan en gång lagat och servat bilen för 4500 kr tur att jag slapp betala det själv men vad hjälper det nu ja då har man snart lagt ner 11000 kr på bilen tack vare idioterna ggggggggggrrrrrrrrrrrrrrrrr arg som fan jag har typ nada i månaden och nu detta vad ska hända här nest????? behöver ju min bil så det är bara att pröjas och se glad ut

Oktober snart slut

Trodde inte jag skulle känna så här men allt som hänt under två års period kommer i kapp mig... Jag blir ledsen för inget och mår inte så bra har ångest och är orolig men inte konstigt då förra året för mig inte blev som jag hade önskat och nu hinner det ifatt mig igen alla minnen eftersom det är den där mörka perioden önska jag slapp känna som jag gör men svårt så himla svårt. Mina drömmar var att vara lycklig och ha det underbart för jag har ju världens goaste tjej i mitt liv och det är jag överlycklig för men ändå kommer känslan av olycka tillbaka smärta sorg och förtvivlan jätte jobbigt är det. Jag ser inte fram emot att fylla år längre vill hälst att november och december bara försvinner snabbt men samtidigt inte för i december fick jag ju hålla min älskade söta dotter i famnen för första gången och jag fick mysa och känna en så enorm glädje så den dagen hon föddes få gärna komma nu. Vet att min familj gör allt för att jag ska må bra och vara glad och det känns bra att vara med dem men mina andra förtryckta kännslor jag har kommer då min dotter sover och min familj är hos sig...
Illska och sorg känner jag övergivenhet och otrygghet då men varför vilken anledning kan man tänka jag vet och jag önska bara att jag kunde finna ro i min kropp jag vill inte ha det så här jag vill inte känna på detta vis och jag vill inte känna orättvisa och oförstående...
Jag önska jag blev förståd jag önska att det gick att finna ro funderar starkt att göra en själsresa för att rensa ut allt och få ett slut på mina mörka känslor jag som brukar känna glädje jag som bruka önska och vilja göra något roligt till halloween och Julafton måste bli bättre vill ju inte att min dotter ska tycka att detta är en hemsk period nej tvärtom jag vill att hon ska ha samma glädje och väntan på julen och känna att det är den bästa perioden i livet bland annat och visa hur roligt och spännande det är när jultomten tittar in och delar ut packet och att man sitter och myser och äter gott och är omgiven av kärlek glädje och frid så som julen ska vara....

För att kunna göra det måste jag ju själv må bra och få tillbaka den känsla att på julaftonen sitta vid tven och se kalle anka och höra benjamin syrsa sjunga och se vem det nu blir tända ljuset osv....
jag måste bara skriva av mig lite jag hoppas inte någon missuppfattar detta.                        

Varför känner jag så här

Jag känner mig ledsen i mellanåt vet igentligen inte varför jag känner som jag gör. Ganska jobbig känsla jag har inombords känner mig misslyckad med allt jag gör vet att jag är bra mamma men ändå har jag denna känsla jag försöker gå ner i vikt men lyckas inte utan frosar i mig mat äter som om jag aldrig sett mat för och kan inte stoppa mig känns inte bra alls...
Kan äta fast jag är mätt det är som om någon säger äääääääääättttttt usch jag vill inte jag vill ha styrka och klara det men min styrka och kännsla av att det är dags försvan huuu ja..

Försöker förstå varför men kan inte det.
Har känsla av att mina vänner har glömt mig och att jag inte syns mådde inte bra när min dotter skada sig och skrev lite på min status om det på facebook men ingen fråga vad som hänt eller hur det var med henne nä kanske min status inte syns alls nu då????



♥♥♥


Man

man bloggar och bloggar och nu när det gått en bra tid så börjar jag undra om någon läser min blogg eller den är ointressant då tycker jag ni ska skriva till mig och berätta vad det är ni är intresserade utav att höra...
Känns inte så kul att blogg om ingen vill läsa den jag gjorde min blogg bla så att man fick veta hur jag mår vad jag gått igenom och vad jag går igenom nu
ge mig förslag om vad jag kan blogg om så är ni snälla tack

Anmäla till klassfest

Anmälan sig till klass fest eller inte det är frågan det. Klassfesten är från den tiden då man gick på ringsjöskolan och jag kan ju inte påstå att jag trivdes så bra där. Kände verkligen att jag inte passa in kommer ihåg en gång i klassrummet då vi hade so och man hade 12 frågor som man svara på jag var inte så duktig då jag inte var alls intresserad, men i allafall jag kom sist på so 12an och fick en morott för det av min klassförståndare dem som van fick godis. När jag fick morotten kände jag mig hånad och ville sjunka under bänken det var inte alls kul. Försökte ändå vara stark och gå ut skolan jag lyckades och fick en mycket bättre start i ettan på berga gymnasiet... Hade inte många vänner på ringsjöskolan och mådde jätte dåligt under den skolgången undvek så ofta jag kunde att gå dit. När min morfar dog då gick jag i åttan det var en hemsk period mycket hände och jag drog mig mer och mer undan skolan. På hålltimmen var jag nästan alltid ensam då mina vänner gick i olika klasser ofta gick jag till min farmor som bodde på ett hem i närheten skämdes för att vara ensam. Tror inte någon vet hur dåligt jag mådde vet ej om de brydde sig iheller...rykten gick dumma rykten. Synd att människor kan starta något sådant vet de igentligen hur illa de gör en människa ??... För att trösta mig åt jag onyttiga och nyttiga saker bara på en kort tid hade jag gått upp nästan 20 kilo på grund av att man mådde dåligt. Förstår inte vad jag gjorde fel. Är kanske löjlig men kände så då.
Vet att man inte är perfekt men det är ingen så!!
Jag drar mig verkligen för att gå det ger mig en sorgsen känsla men hade varit skoj och se hur alla har förändrats under åren...

Så det är en av anledningarna till varför jag inte vet om jag ska gå eller inte ?

För några år sen på björkeloge

Kom just ihåg en sak för några år sen var jag på björkaloge med Marika. Vi festa dansa och hade kul på natten då det var slut så hade vi ingen som kunde hämta oss men en snäll killkompis erbjöd sig för att hämta oss. Vi gjorde så att vi började gå mot eslöv. Då vi kom ut på den stora vägen så såg vi en tjej ligga vid vägkanten nära vägen. Jag kunde inte låta henne ligga där så jag rörde vid henne och sa hallå hur är det fatt ?? Hon kvikna till lite och sa jo det är bra. Fråga henne om hon hade någon som kunde hämta henne och om var hennes vänner var. Hon tog upp sin mobil och sms sina vänner som hade åkt där ifrån taskit kan jag bara säga skit taskit. Sen så skämdes hon för att ringa hem till sina föräldrar så hon fråga om hon kunde få skuts av oss vi sa vi får höra med chaffören. När han kom och tog upp oss på vägen fråga vi och han var så jätte snäll och körde henne hem hon skulle till ett ställe nära trelleborg så det var en bra bit vi åkte hela vägen med henne och sen hem till eslöv.

Dagen efter fick jag ett sms av tjejen som tacka mig av hennes hjärta så underbart att få ett tack och att hon uppskatta vad man hade gjort.
Tänk vad som kunde ha hänt henne usch hon kunde ha blivit ihjälkörd. Våltagen ja fy och vilka vänner som lämnar en i sticket så sjukt....

Tanke

Lycka är ingen självklarhet lycka är inget som man kan köpa lycka är något man förtjänar och när man väl fått lycka säng inte bort den ta vara på den och njut av den så länge du kan. 

En tanke som jag har


Kunde inte ha sagt det bättre själv

svallande jobbiga känslor =0S

Mina känslor åker upp och ner finns inget mellan ting och det är jätte jobbigt man vet inte riktigt hur man ska hantera dem. Känns som man har förlorat kontrollen över sina känslor.
Känner mig ibland så ensam trotts att jag inte är det så finns känslan av ensamhet nära mig ändå. Ibland känns det som om man är osynlig och bara önska att någon såg en men oftas så är det min dotter som jag älskar väldigt mycket som syns mest och jag glöms bort lite. Det är inte lätt att ta hand om en bebis ensam och inte ha pappan i närheten han finns men han finns inte nära oss han finns så långt bort i ett annat land. Vår dröm min dröm var att vi skulle göra denna resa med Ellenora tillsammans inte viste vi att vi skulle behöva göra det på vars sitt håll pga regler och lagar och visum känns så orättvist känns så kallt och hårt ibland saknar någon att dela min glädje med då vår dotter gör sina framsteg. Att kunna ha någon som tar hand om mig med vet det låter kanske konstigt, men som ensam mamma behöver man verkligen få känna att det man gör är bra nog. Och man behöver också få känna lite kärlek vist får man kärlek från sitt barn och vist ger man kärlek men det är något som saknas. Känner mig elak näre jag skriver så här älskar min dotter väldigt mycket och hon är så underbar.
Bara att det känns som man glöms bort vet att man inte gör det men känns så.
Hoppas att snart så kan jag få känna mig lite bättre vill ju kunna vara en bra mamma och göra det andra gör just nu har jag ingen lust och är väldigt trött har haft en och en halv vecka utan helhets sömn då min älskling har varit sjuk och inte få ro att sova och det känns... Kände mig så liten och så hjälplös då min dotter inte mådde så bra inget hjälpte inte medicin eller näsdroppar hjälpte inget så hemskt vill ju inte att hon ska ha ont eller vara ledsen usch hoppas det blir bättre nu..
Mina känslor för hennes pappa går upp och ner hit och ditt vet inte riktigt vad jag vill en sak vill jag och det är att han ska bo i sverige kanske med oss eller själv men bara att han kunde finnas här hade fått det att kännas lite bättre... Jag mår bra när han är här och jag behöver inte alls äta så mycket som annars då jag tröst äter och det säger ju inte lite.... Hjälp mig ! Hur ska jag göra vill ju inte såra någon men det kommer bli så tyvärr...
Måste tänka på vad jag vill vad jag känner för och vad som gör mig lycklig och hoppas att man tillsist accepterar mitt val men det är mitt val ingen annan och ingen kan säga gör inte så gör inte det och ta inte den ta den andra osv ingen kan bestäma hur jag ska leva mitt liv eller med vem det ska bli !!!
Lev med att jag lycklig och bortse från allt annat krosa inte mig tryck inte ner mig jag är vuxen och gör mina egna val ingen kan ändra dem så är det snälla låt mig leva mitt liv snälla...
Har haft det tillräckligt jobbig !

Lite blabla från mig behövde bara skriva av mina svängande tankar lite Vill inte såra någon bara känslor och tankar jag har inom mig ..

RSS 2.0